Krönika
Tänk om fläckarna är farliga
För ett tag sedan
hade jag fullt
av fläckar på armarna.
Fläckarna fick mig
att tänka på böckerna
om Emil i Lönneberga
av Astrid Lindgren.
Kommer du ihåg
när Krösa-Maja blir
rädd att sjukdomen tyfus
har kommit till byn?
Det är bakterier
som gör folk sjuka i tyfus.
På Emils tid var det
en sorts tyfus som gav
fläckar på huden
som var vanligast.
Det var ofta löss
som spred sjukdomen.
Lössen fanns i kläderna.
Sjukdomen spred sig ofta
bland fattiga som hade
svårt att kunna tvätta.
Många dog av sjukdomen.
En dag hade Emils syster Ida
blå fläckar på kroppen.
Krösa-Maja blev rädd.
Skulle hon dö?
Men det var inte tyfus.
Det var Emil som hade
målat Ida med blå färg.
Men tyfus som ger fläckar
finns fortfarande på riktigt.
Fast det är väldigt ovanligt.
Nu finns också medicin
mot tyfus.
Det fanns inte på Emils tid.
Mina fläckar på armarna
kom från en kladdig penna.
Jag är glad att jag lever
i en tid när det både finns
medicin och bra tvål
som kan tvätta bort färg.
15 september 2023
Hej
Ja Emil var allt bra på hyss.I filmerna och böckerna .😀😀😀😀
Emil gjorde också en hel del hyss som var bra. Som när han bjöd alla byns fattiga på den julmat som annars skulle vara till hans egen släkt och familj. Eller när han skulle förhindra alkoholmissbruk genom att slå sönder de flaskor med körsbärsvin som var avsedda åt fru Petrell.
Alla medfödda fläckar är bra.
Alla nya fläckar är dåliga och bättre kontrollera hos vård.
Fräknar är fina