Fattigdomen finns kvar

I tidningen den här veckan
har vi skrivit om
fattigdomen i Sverige
på 1800-talet.
Vi har också skrivit om
hur det är att vara fattig
i Sverige i dag.
Det har förstås blivit
väldigt mycket bättre,
men jag blir ändå ledsen
över att många orättvisor
fortfarande finns kvar.

Ett fattigt barn i Sverige
på 1800-talet
kanske svalt ihjäl.
Eller tvingades tigga om
mat. Tvingades äta gräs
eller en död hund.
Barnet hade inga skor.

Om du är fattig i dag
har du skor men de passar
inte alltid för vädret.
Du har leksaker men de passar
inte för åldern.
Du kan äta dig mätt men delar
kanske säng med ett syskon.

Precis som på 1800-talet
är det stor skillnad
mellan de rikaste
och de fattigaste.
Och tyvärr finns det fortfarande
folk som tycker att de
fattiga får skylla sig själva.

De barn som oftast är
fattiga i Sverige i dag
lever med en ensam
mamma som inte är
född i Sverige.
Det finns väldigt många
förklaringar till det.
Det handlar bland annat
om språket, utbildning, löner.

På 1800-talet flydde
folk från Sverige.
I dag vill många fattiga
komma till Sverige.
Men alla i detta rika
land har det inte bra.
Vi får aldrig bli så bekväma
att vi tror det.
Bara för att just vi har
råd med en egen säng
och en ny mobiltelefon.