Hon fick idéer från Sverige

85-åriga Ruth Bader Ginsburg
är en känd domare i USA.
Hon brukar kallas RBG
på grund av sitt långa namn.

I över 50 år har hon kämpat
för kvinnors rättigheter.
I USA hyllas hon ofta som en hjälte.

Nu finns en film om henne.
Den heter En kvinna bland män.

En bild från filmen. Foto: AP/TT

Det var efter en resa till Sverige
i början av 1960-talet
som hon blev intresserad
av kvinnors rättigheter.
De svenska kvinnornas kamp
fick henne att tänka på ett nytt sätt.

Det har Ruth Bader Ginsburg
berättat i intervjuer.

Innan resan tänkte hon
att det inte gick att ändra på
att kvinnor behandlades orättvist.
Det var bara så det var.

Hon hade utbildat sig till jurist
i slutet av 1950-talet.
Det var ovanligt för en kvinna
på den tiden.
På utbildningen var det
nio kvinnor och 500 män.

Efter utbildningen sökte hon
flera jobb på advokatkontor.
Men trots att hon hade
högsta betyg fick hon inget jobb.
Ingen ville anställa en kvinna.

Istället fick hon jobb
på ett universitet.
Hon skulle undersöka
flera svenska lagar och
översätta dem till engelska.
Det var ett samarbete
med Lunds universitet.

Så Ruth Bader Ginsburg
lärde sig svenska
och flyttade till Lund.
Det var år 1962.

– I Sverige öppnades mina ögon.
Där förstod jag hur orättvist
vi kvinnor behandlades
jämfört med män.

Det berättade hon i en intervju
med den svenske professorn
Kjell Å Modéer. Intervjun
finns i boken A conversation
with Ruth Bader Ginsburg.

Sverige var inte som USA
på den tiden.
Många svenska kvinnor jobbade.
De kunde lämna sina barn
på förskolor.
Men livet var fortfarande orättvist.
Efter jobbet skulle kvinnorna
ta hand om barnen och hemmet.
Männen gjorde oftast inget.

Svenska journalisten
Eva Moberg skrev att det var fel.
Det borde inte vara någon
skillnad på män och kvinnors jobb.
De borde hjälpas åt i hemmet.
Allt fler i Sverige höll med om det.
Ruth Bader Ginsburg också.

Men i USA tyckte många fortfarande
att det skulle vara skillnad
på kvinnor och män.
Männen skulle jobba och tjäna pengar.
Kvinnorna skulle vara hemma
och ta hand om barnen.

De tankarna fick stöd
i flera av landets lagar.
Lagarna behandlade
kvinnor och män olika.

Det fanns till exempel lagar
som hindrade kvinnor att jobba
på samma villkor som män.
Och det fanns lagar
som gjorde det svårare för män
att vara hemma med sina barn.

Ruth bestämde sig för
att försöka ändra på lagarna.
Men det var svårt.
Ingen hade lyckats göra det tidigare.

På 1970-talet tog hon upp
flera fall i domstol.
Både män och kvinnor
som blivit orättvist behandlade
av lagarna.

Trots att ingen trodde
att hon skulle lyckas hjälpa dem
så klarade hon det.
Ruth Bader Ginsburg
fick domstolarna att ändra
nästan alla lagar som hon tog upp.

Samtidigt som lagarna ändrades
förändrades också USA.
Det var inte självklart längre
att män skulle jobba mest
och att kvinnor skulle
stanna hemma med barnen.

År 1993 valdes Ruth Bader Ginsburg
in i Högsta domstolen.
Det är det finaste jobb
en domare i USA kan få.
Där har hon fortsatt
att kämpa för rättvisa lagar.
I år fyller hon 86 år,
men hon har inga planer på att sluta.

Högsta domstolen i USA. Foto: AP/TT

Trots att det var länge sedan
har Ruth Bader Ginsburg
fina minnen från sin tid
i Sverige.
Det berättade hon år 2014
i intervjun med Kjell Å Modéer.

Hon minns mycket av språket.
Och på hennes finger
sitter fortfarande en ring
från Lunds universitet.
Den fick hon som tack
för sitt arbete i Sverige.
Hon är en av universitetets
hedersdoktorer.

Text: Katrin Kasström/8 Sidor