Ingen ska mobbas för sitt språk

Gerda Werf fick inte prata
sitt språk älvdalska
när hon gick i skolan.
Barnen som gjorde det
blev slagna av läraren.
Alla skulle prata svenska.

Riktigt så illa var det inte när
jag växte upp i en liten by
i Jämtland på 1960-talet.
Där pratade alla barn jamska,
en dialekt som är nästan lika
speciell som älvdalskan.

Vi fick inte prata jamska i skolan.
På lektionerna var det svenska
som gällde. Lärarna slog aldrig
den som råkade säga något
på jamska. Men det hände att lärare
visade vad de tyckte
om den konstiga jamskan.

En del lärare gjorde sig roliga över
elever som sade något på jamska.
Lärarna visade att de tyckte att
jamska lät fult och löjligt.
De ville få oss att skämmas
över vårt språk.

Många slutade säkert prata
jamska för att de skämdes.
Men andra gjorde tvärtom.
De pratade på och vägrade
skämmas. De pratade jamska
och var stolta över det.

Det finns många folk och grupper
som har blivit mobbade
för sitt språk och sin kultur.
Samer i Sverige, kurder i Turkiet,
katalaner i Spanien, älvdalingar
i Sverige och många andra
har varit med om det.

De vet alla vad det handlar om.
Människor med mycket makt
har försökt att förstöra en annan
grupps sätt att leva och prata.
De har försökt utrota en kultur.

Något som gör mig glad är
att älvdalingar, kurder, samer
och andra är mycket svåra att knäcka.
De fortsätter att prata sitt språk
och behåller sin kultur.

Arne Nilsson