Kvinnorna i riksdagen

År 1921 var ett viktigt år.
Då fick kvinnor rösta för första gången.

Samma år blev också de första
kvinnorna invalda i riksdagen.
Då var det fem kvinnor och 375 män.

Det var inte lätt för kvinnorna
i riksdagen.
Män hade styrt där så länge.
De tog inte kvinnorna på allvar.

På den tiden var riksdagen
delad i två grupper.
Grupperna hette första kammaren
och andra kammaren.

Elisabeth Tamm, Nelly Thüring,
Bertha Wellin och Agda Östlund
var med i andra kammaren.

Kerstin Hesselgren var den enda
kvinnan i första kammaren.

Hon har berättat att en polis
stoppade henne när hon skulle
gå in i riksdagen första dagen.
Han visste inte att kvinnor
fick vara med där.

Och mannen som ledde
hennes grupp i riksdagen
sade att han inte tänkte ändra
sitt sätt att tala till gruppen.
Han skulle fortsätta med
att säga Mina herrar! på mötena.

Kvinnorna fick kämpa hårt
på många sätt. Inte bara för
att få männen att lyssna på dem.
Utan också för att bli fler.

Först blev de färre.
År 1932 var det bara
fyra kvinnor i riksdagen.

Men sakta blev de fler.

På 1940-talet var de 20 stycken.
Och på 1960-talet var de nästan
50 stycken.

På 1970-talet fick Sverige
en ny sorts riksdag
med 349 politiker totalt.
Då blev också kvinnorna fler,
över 70 stycken.

Sedan 2000-talet har vi alltid
haft över 150 kvinnor i riksdagen.

Men fortfarande har det aldrig
varit fler kvinnor än män
i Sveriges riksdag.

Katrin Kasström/8 SIDOR

 

Antal kvinnor i riksdagen

• 1921 var det 5 kvinnor

• 1932 var det 4 kvinnor

• 1942 var det 20 kvinnor

• 1952 var det 37 kvinnor

• 1962 var det 47 kvinnor

• 1976 var det 75 kvinnor

• 1982 var det 95 kvinnor

• 1994 var det 141 kvinnor.

• 2006 var det 165 kvinnor

• 2018 var det 161 kvinnor

Siffrorna kommer från myndigheten SCB
och från en avhandling av Camilla Norrbin.
Den heter
Från isolering till integrering.
En kollektivbiografisk studie
över de kvinnliga riksdagsledamöterna
under tvåkammariksdagens tid 1922–1970.