Lyssna

I november protesterade
över 200 personer i Uppsala.
utanför politikernas hus.

De protesterade
mot att barn och unga
med funktionsnedsättningar
förlorar sin rätt till hjälp.

Maria Malmberg och hennes son
Martin Malmberg protesterade.
Martin är 14 år.
Han har en skada i hjärnan
och behöver hjälp
för att leva ett normalt liv.
Han har svårt att stå, gå,
prata och äta.

De senaste åren har kommunen
bestämt färre timmar
med hjälp till Martin.
Och i höstas bestämde kommunen
att Martin inte längre får
någon personlig assistent alls.
Kommunen sa att Martins
funktionsnedsättning
kommer bli bättre.

Men hans mamma säger
att det inte stämmer.
Martin behöver mer hjälp
ju äldre han blir.

– Martin vill göra sig fri från sina
föräldrar precis som alla
andra ungdomar.
Han vill kunna ha hobbys
och gå till gymmet, till exempel.

Det säger Maria Malmberg
till 8 Sidor.

Martins familj har klagat på
kommunens beslut till en domstol.

Politiker i Uppsala har sagt
att de lyssnar på protesten.
De säger att det ska bli lättare
att få hjälp i Uppsala.
De ska också undersöka
beslutet om hjälp till Martin.

Svårt att få rätt till hjälp

SARAH GREEN/8 SIDOR

Det är svårt för många föräldrar
som har barn med
funktionsnedsättningar
att få rätt till hjälp.

Det säger Johan Klinthammar.
Han jobbar för organisationen RBU,
Riksförbundet för rörelsehindrade
barn och ungdomar.

Han säger att det beror på
att kommunerna
måste spara pengar.

Kommunerna tolkar lagen
så hårt de kan.
De säger nej eller
minskar på hjälp, assistans.
Men då bryter kommunerna ofta
mot lagen LSS.

Många föräldrar klagar
på kommunens beslut
till en domstol.
Innan domstolen har tagit beslut
behöver kommunerna ofta
inte ge hjälp till barnet.

– Kommunerna sparar då
massor med pengar under tiden.
Även om barnet vinner i domstol
kan det ha gått över ett år där
kommunen inte behövt ge hjälp.

Det säger Johan Klinthammar
till 8 Sidor.

Han tycker att det är mycket
dåligt att det är så här i Sverige.

– LSS handlar om rättigheter.
Ekonomin i en kommun
ska inte bestämma
om någon ska få hjälp eller inte,
säger Johan Klinthammar.

Politikerna lyssnade på deras protest

SARAH GREEN/8 SIDOR

Många ungdomar
i fattiga områden
klarar inte skolan.
De får dåliga betyg.
Därför får de inte gå gymnasiet.

Så är det för 30 procent
av ungdomarna
i fattiga områden.
I andra områden i Sverige
är det 10 procent.
Det säger myndigheten MUCF.

Och många ungdomar
från fattiga områden
som börjar på gymnasiet
går inte klart gymnasiet.

MUCF tycker att
det här är allvarligt.
De vill att det blir
fler lärare och bättre lärare
i fattiga områden.

I Sverige är det ungefär
80 tusen barn och ungdomar
som bor i fattiga områden.
Det säger MUCF.

8 SIDOR/TT