Krönika
Jag var rädd för den lilla musen
När jag var ung bodde jag
en tid i New York i USA.
Jag och min vän Tesa
åkte dit för att studera.
Vi delade på ett litet studentrum
i den stora staden.
Innan vi åkte fick vi höra
att New York var en farlig stad.
Vi skulle akta oss för allt.
Farliga områden.
Tunnelbanan.
Drogade människor.
När som helst kunde någon
skjuta oss och ta alla
våra pengar, trodde vi.
Men inget stämde.
Vi åkte tunnelbana
över hela staden
utan att något hände.
Och de flesta människor
var väldigt trevliga.
Jag kände mig mycket modig.
Men så en natt vaknade jag.
Något prasslade under min säng.
En liten mus satt där under
och åt smulor från en muffins.
Jag har nog aldrig skrikit så högt.
Musen blev lika rädd som jag.
Den försvann snabbt ut
från vårt rum genom
en liten öppning under dörren.
Min vän Tesa var snabb.
Hon tryckte in en handduk under dörren.
Vi var glada.
Vi hade blivit av med musen.
På morgonen när jag vaknade
tittade jag nöjt på handduken.
Men så frös jag till is
av skräck.
Handduken var trasig.
Ingen hade tagit sig in.
Men någon hade bitit loss
trådar från handduken
inne i vårt rum.
Musen hade inte varit ensam.
En annan mus hade försökt
att ta sig ut.
Efter det kände jag mig aldrig
lika trygg i New York igen.
5 april 2019