–En rättvis rättegång måste fria mig, säger Radovan Karadzic

Var är Moammar Gaddafi, Libyens förre ledare?
Även Radovan Karadzic vill veta det. Den förre ledaren
för serberna i Bosnien- Herzegovina följer nyheterna
från Libyen med stort intresse.

Gaddafi och Karadzic är anklagade för samma sak:
Brott mot mänskligheten.
Karadzic sitter sedan juli 2008
i Förenta Nationernas fängelse i Haag i Nederländerna.
Rättegången mot honom började 2009.
8 SIDORs samarbetstidning i Belgien, Wablieft, har
lyckats  få
en skriftlig intervju med Karadzic.

Sedan några månader sitter också Ratko Mladic i fängelset
i Haag. Serbiens regering bestämde sig för att lämna ut
Mladic till FN-domstolen. Mladic var Karadzics mest
kända general under kriget i Bosnien.
Han kallades för Slaktaren från Srebrenica.
Mladic lyckades hålla sig undan FN-domstolen två år längre
än Karadzic.

Fråga:
Vad tycker du om att Serbiens regering lämnade
ut Mladic till FN-domstolen?

Radovan Karadzic:
Det hade varit lättare att förstå om det  gjordes
av omsorg för staten Serbien. Det hade varit begripligt.
Men då borde  Serbien ha fått något tillbaka för att
de lämnade ut Mladic och mig. Jag har dock förståelse
för det enorma tryck som Serbiens  regering stod inför.

Fråga:
Kommer du att under din egen rättegång kalla Mladic
som vittne?

Radovan Karadzic:
Det är för tidigt att säga. Åklagaren kommer först
att arbeta i ett år med anklagelserna mot mig.
Därefter ska jag se vilka vittnen jag vill kalla.  Men jag
vet
att general Mladic kommer att ha fullt upp med att
sköta försvaret i rättegången mot honom själv.

Fråga: Är det sant att Mladic varnade dig under
kriget
i Bosnien-Herzegovina om att ni kunde bli anklagade
för folkmord?

Radovan Karadzic:
Nej, det kan jag inte minnas. Vi hade inga  tankar på
att begå några brott, långt mindre folkmord.

Fråga:
Nyligen har du sagt att anklagelserna om massakern
i Srebrenica var falska myter. Hur menar du med det?

Radovan Karadzic:
Min uppfattning är att det finns en massa frågor
om just Srebrenica som ännu inte har fått svar.
För det första om hur många det var som dog.
Ingen har sagt att många av offren egentligen dog
tidigare i kriget. De dog under strider när de försökte
ta sig ut ur Srebrenica. En del andra lämnade området
och bor och lever nu i andra länder.

För det andra finns det inte något bevis för att det fanns
några regeringsorder om de påstådda avrättningarna
i Srebrenica. Jag vet att jag själv och andra som satt
vid makten aldrig gav order om att avrätta människor.
Vi varken ville det eller gjorde det.

De som sprider de har falska påståendena gör det för
att skapa ännu mer oenighet och splittring. Jag hoppas
att min rättegång tydligt kommer att visa sanningen
om vad som hände i  Srebrenica.

Fråga:
Vad var din egen roll i kriget i Bosnien, enligt
dig?

Radovan Karadzic:
Jag gjorde allt jag kunde för att undvika krig.
Därför gjorde jag många stora kompromisser i politiken.
Jag godtog att vi fick  minsta möjliga skydd
för att serberna skulle kunna leva i  fred.
Jag gjorde mitt bästa för att minska lidandet under kriget
för alla grupper. Vi försökte inte vinna någonting.
Vi försvarade  helt enkelt våra hem och vår rätt
att sköta oss själva.

Fråga:
Följer du med vad som händer i Republika Srpska,
det serbiska området i Bosnien?

Radovan Karadzic:
Jag följer med lite grand genom tidningar och tv.
Det verkar som om det har blivit värre nu än förr.
Muslimerna verkar vilja ha ett helt eget Bosnien.
Kroaterna behandlas ojämlikt, inte på samma sätt
som de bosniska muslimerna. Folket i Republika Srpska
har det på sätt och vis bättre för de  har mer
självstyre.
De olika  grupperna i Bosnien närmar sig inte varandra.
Tvärtom.Muslimernas ledare styr Bosnien längre och längre
från serberna och kroaterna och från övriga Europa.

Fråga:
Kroatien ska bli medlem i EU 2013. Serbien lär också
bli EU-medlem. Även när det gäller Bosnien finns det planer
på ett EU-medlemskap. Fienderna från krigen
i det förra Jugoslavien ska alltså samarbeta inom EU. V
ad tycker du om det?

Radovan Karadzic:
Alla krig i Europa har handlat om att förena  Europa.
Den enda riktiga vägen till förening är genom EU.
Och om det blir så  att Tyskland spelar rollen
som Europas ledare, vad gör det för skada,
om det inte sker med våld?Låt oss hoppas
att Tyskland är solidariskt och strävar åt det håll
som även andra länder vill.

Tyskland och Frankrike var fiender i andra världskriget
men har blivit vänner i fredstid. Och Serbien och Kroatien
blev fiender efter 1918. De blev ju sammanslagna
till ett land utan att alla ville det. Det där med vem
som är vän eller fiende, det varar inte för evigt.

Det största problemet som jag ser det är hur Europa
ska sköta kontakterna med Ryssland. Blir det handel
och samarbete eller  ska Europa försöka invadera
Ryssland
som Napoleon och Hitler gjorde?

Europas framtid hänger just på enighet med Ryssland.
Europa behöver Ryssland som vän. Där finns enorma
naturtillgångar och en rik kultur. Vänskap är bra för alla,
för Europa, Ryssland och hela världen.
I stället för att skapa nya krig bör Europa
till exempel hjälpa Afrikas länder att utvecklas.

Fråga:
Har du gjort misstag i ditt liv, i arbetet eller
privatlivet?

Radovan Karadzic:
Vem begår inte misstag? Jag hoppas att jag själv är
det enda offret för mina misstag. Jag själv ser mig mest
som läkare, psykiater. Det var mitt arbete.
Och en tid var jag författare och diktare.
Om jag hade  fortsatt antingen som läkare eller
som författare hade jag kunnat nå  längre, åstadkomma
mer.

Ett annat fel är att jag inte har fem barn.
Men min fru var hela tiden strängt upptagen med arbete.
Jag lyckades inte övertyga henne om
att vi skulle ha många barn.

Fråga:
After kriget i Bosnien tog du namnet Dragan David Dabic
och höll dig undan. Var det ett sätt att gömma dig
och slippa ställas  inför domstol.
Eller låg det något annat bakom?

Radovan Karadzic:
Jag hade hellre varit mig själv än David.
Men jag tog chansen att lära mig mer om asiatisk läkekonst.
Jag har blivit säker på att vi måste vara kloka nog
att kunna använda både vetenskapliga  läkemetoder
och gamla läkemetoder. De tävlar inte mot varandra
utan kan användas tillsammans.

Fråga:
Hittills i domstolen har du valt att försvara dig själv.
Ska du fortsätta att göra det?

Radovan Karadzic:
Ja. jag kan alla fakta bättre än någon advokat någonsin
kan lära  sig. Men jag är väldigt tacksam för hjälpen
jag får av min grupp med försvarare.
Jag tackar också för det tålamod som alla visar
för mina tekniska svagheter under den här  processen.

Fråga:
Vad anser du om åklagaren, belgaren Serge Brammertz?

Radovan Karadzic:
Enligt mig håller han på med politik som inte handlar om
mig.
Hans medarbetare har vid 50 tillfällen fått kritik
för att de har gömt undan bevis som kan styrka mitt försvar.
Åklagaren har en plikt att berätta om det och göra det känt.
Det gör  mig mycket  besviken.

OM LIVET I FÄNGELSET:

Radovan Karadzic lever nu i ett FN-fängelse i Haag.
Hur är hans liv där?

Fråga:
Att förbereda försvaret tar tid.
Har du också tid för avkoppling?

Radovan Karadzic:
Inte mycket.

Fråga:
Skriver du fortfarande poesi?

Radovan Karadzic:
Nej, och det gör mig ledsen. För att skriva poesi
måste man ha tid att läsa och vila för att hitta rätt språk,
att ändra det juridiska språket till ett poetiskt språk.
Möjligen kan jag få  tillfälle att skriva efter att
rättegången
är färdig.

Fråga:
Kan du hålla kontakten med familj och vänner?

Radovan Karadzic:
Ja, jag ringer min familj varje dag och mina vänner
när det är möjligt.

Fråga:
En del människor säger att FN-fängelset i Haag
är för bekvämt. En del kallar det till och med för Hotell
Hilton
i Haag. Vad tänker du om det?

Radovan Karadzic:
Jag har sett mycket värre fängelser. Men jag tycker
att människor som är att betrakta som oskyldiga
inte ska spärras in, isoleras och vara utan det de behöver
för sitt yrke eller för att kunna ta del av kultur.
En sådan isolering är bara okej om  den krävs
för att skydda säkerheten.

Till och med människor som straffas har rätt
att ha ett yrke och har rätt till kultur.
Varje liv som inte levs i ett eget hem
kan inte vara ett gott liv. Trots de hårda reglerna
här i fängelset är personalen vänlig.
Så ska det ju också vara i Europa i dag.

Fråga:
Vad tror du att domarna kommer att ge dig för dom?

Radovan Karadzic:
Jag tvivlar på en rättvis dom. Men tvivlet handlar
om domstolen i sig och den typ av internationell syn
på rättvisa som FN hävdar.En riktigt rättvis rättegång
skulle fria mig.

Fråga:
Om du döms för brotten kommer du kanske att skickas
till ett fängelse i utlandet. Tänker du ofta på det?

Radovan Karadzic:
Ja, men jag vet att jag kan vara fri, var jag än är.

Fråga:
Hur hoppas du att människor ska komma ihåg dig?

Radovan Karadzic:
Förhoppningsvis kommer min familj att minnas mig
som en god far, farfar och en god make.
Jag hoppas att mina patienter kommer ihåg mig
som en omtänksam läkare och att mina vänner minns mig
som en uppriktig och trofast man.
Och jag hoppas att mitt folk minns mig
som en hängiven ledare som inte tänkte på sig  själv.

Fråga:
Har du något budskap till våra läsare?

Radovan Karadzic:
Lita inte för mycket på vad ni läser i tidningar
eller hör i tv eller på radio.

Bakgrund:

Fruktansvärda grymheter i Bosnien

Radovan Karadzic är 66 år.
Han arbetade först som läkare och psykiater.
På fritiden skrev han dikter. Han blev
känd och beryktad genom politiken.

Karadzic växte upp i landet Jugoslavien.
År 1991 bröts landet isär till flera nya länder.
Slovenien, Kroatien och Makedonien
blev självständiga. Sedan bröt sig också
Bosnien loss från Jugoslavien.
Huvudstaden i Bosnien är Sarajevo.

Förr levde bosnierna sida vid sida
med serberna och kroaterna.
De hade olika religioner. De var
muslimer, ortodoxt kristna och katoliker.
1992 bröt det ut krig mellan grupperna.
Karadzic hade börjat ägna sig åt politik.
Han utropade sig till president över
Republika Srpska (den serbiska republiken).
Det var ett eget område för serberna
i Bosnien. Karadzics soldater besköt
Sarajevo under tre år.

Det såkallade Daytonavtalet fick slut
på kriget år 1995.
Då hade fler än 100 tusen människor
dött i kriget. Två miljoner människor
hade tvingats fly från sina hem. Soldater
från FN och Nato skickades in för att
bevara freden.

1996 flydde Karadzic. Förenta Nationerna
efterlyste honom,  misstänkt för
brott mot mänskligheten. Det rörde
sig bland annat om två fall av folkmord.
Det mest kända är massakern i Srebrenica
i juli 1995. Den serbiska generalen Ratko Mladic
lät föra bort män och pojkar, kanske så många
som 8.300, och avrättade dem.
Alla som dödades var muslimer. Karadzic misstänktes
ha givit order om massakern. Han misstänktes också
för andra brott under kriget, till exempel för att ha
beordrat soldater att skjuta mot folket i Sarajevo.
Soldaterna tog också gisslan, till och med FN-anställda togs som
fångar
av Karadzics soldater.

I många år misslyckades FN med att hitta Karadzic.
I juli 2008 lyckades polisen fånga honom
i Belgrad i Serbien. Karadzic levde där och kallade
sig för doktor Dabic. Han hade odlat ett långt skägg
och var svår att känna igen.
Serbien skickade sedan iväg Karadzic till
den internationella krigsförbrytartribunalen för det forna
Jugoslavien
och till fängelset i Haag.
Domstolen tar upp brott som begicks under
kriget i före detta Jugoslavien.
I slutet av maj 2011 skickade Serbien
också den misstänkte generalen Ratko Mladic till fängelset i
Haag.
Både Karadzic och Mladic står åtalade
för krigsbrott.

Text:
Kevin Verboven/Michel Helaers, Wablieft.

Läs mer om hur intervjun gick till och varför vi publicerar den

Exklusiv intervju med Radovan Karadzic i 8 SIDOR